.

Oj vad jag verkligen behövde detta. Lycka! Jag har jobbat i 11 veckor, hela sommaren. Två hela soldagar är det enda jag fått, resten av mina lediga dagar har det regnat eller varit mulet. Så på måndag åker jag och Isabelle till Cypern i en vecka. Välbehövligt för oss båda.

Idag var jag hos läkaren, på vårdcentralen där jag är listad. Nästa gång byter jag vårdcentral eller börjar gå hos privatläkare. Jag är inte nöjd med bemötandet man får och det känns som att dom inte tar mig på allvar, att dom helst vill att jag ska gå hem igen. Vill ju kunna diskutera, att dom åtminstone ska lugna mig, men inte ens det kan dom. Tuppade av ordentligt för andra gången nu i lördags, sist var i februari då jag ramlade och slog mig illa när jag svimmade. Denna gången hade jag som tur var folk omkring mig, men själva svimningen kändes värre och sjukt läskig. Det enda jag vill är att slippa gå runt och vara orolig, så jag vill reda ut det en gång för alla, men tydligen ska det vara krångligt att bli tagen på allvar inom den svenska sjukvården. Visst kan detta bero på stress eller något sånt, men då vill man ju få ett svar att det är så, inte bara massa kansken. Gud vad skönt det ska bli att åka bort, kanske mår lite bättre när jag kommer tillbaka.

---

malin