.

Sitter ner i en ny omgivning, något nytt att göra till mitt alldeles egna. Och det är jag så trött på. Det är kul på sitt sätt nästan alla gånger men hur många gånger ska man behöva bryta upp, aldrig kunna slå sig ner och bara veta att nu så kan jag räkna detta som Mitt. I en lång tid framöver. Jag hoppas att detta är sista gången på ett och ett halvt år iaf. Om jag kan få lugn och ro runt omkring mig kanske jag kan lugna ner mig och börja reda upp allt inom mig också.. vill att han ska inse hur mkt han förstört. Jag vet, det är dags, för länge sen egentligen, att släppa det där. Men hur mkt man än kämpar och tar sig uppåt så har jag fortfarande inte kommit på en lösning att släppa det som finns allra längst inne. Jag vet inte hur man gör, för jag har aldrig gjort det förut. Jag mår bra, men jag hatar att det finns kvar, även om det inte betyder samma sak nu så har jag ändå krav på mig själv att uppleva den känslan igen, med någon annan, någon gång. Och det känns just nu omöjligt..

Från det djupa till det ytliga.

Mina böcker är borta. Tror jag. Mitt i all flyttning och adressändring så verkar mina böcker kommit på villovägar. Sista chansen imorgon är att kolla i min gamla lägenhet om dom kanske hittat dit igår, hoppas. Annars blir det krångligt, eftersom kursen redan dragit igång.. Idag diskuterade vi Innovativt lärande, intressant men relevant just nu för oss? Kanske, kändes lite flummigt. Men, så har vi ju Morgan också.

Tack Linnéa och Josse för att ni hjälpte mig med att skruva ihop möblerna igår! På måndag blir det IKEA igen, för att köpa min bokhylla. Ännu mer skruvande..

Finns alltid här för er.

---

malin